Thankgiving

Ok så blogg.se låg nere i söndags och därför kunde jag blogga vilket annars alltid brukar vara min blogg dag. Nog med ursäkter. Jag har nu firat min första thanksgiving (som jag kommer ihåg) och det var väldigt mysigt. Vi började med att laga en massa mat redan på onsdagen. Mike's kusiner kom upp från kalifornien och under dagen så passade jag, Brax och Breck de fem barnen som alla var under 10. Puh.. fullt upp om man säger så men om man först tröttade ut dem med fotboll och sedan mutade dem med hemlagade chocolate chip cookies så gick det rätt så bra. Förstår inte hur folk här har tid och ork med så många barn! Där jag bor verkar medeltalet för antal barn i familjen vara minst 4! vet inte om det är en mormonsk grej men så är det i alla fall. På torsdagen så fortsatte vi att laga mat och vid tre tiden så åkte vi bil till Grandma and Granpa som bor ca 3 minuter bort där vi äntligen skulle äta all denna mat som alla förklarat för mig är bland det bästa som går att hitta på denna jord. Det var vår familj, Jake Breighlins fästman, Michaela Brocks (min värdbror som är på sitt mission i Argentina för tillfället) kompis från Californien, grandma and grandpa (Tauschas föräldrar) och mina värdsyskons kusiner med respektive. Och viss var maten gudomlig och såklart åt jag alldeles för mkt. Men det är bara Thanksgiving en gång om året och det lär dröja ett tag tills jag firar det här i USA (jag tänker se till att fira nästa år hemma bara så ni vet för jag gillar kalkon Mormor Gina).
 
Senare på kvällen kom Taylor och hämtade upp mig och vi gjorde oss redo för nästa stora händelse: BLACK FRIDAY! Varje shopaholics dröm som inträffar midnatt efter thanksgiving och alla affärer har superrea. Kaoset brukar egentligen bryta ut vid midnatt men i år så hade vissa affärer bestämt sig för att starta tidigare och kl 20.30 så stod jag och Tay i en kö utanför Target som ringlade sig hela vägen runt 2/3 av byggnaden. Kl 21 så öppnade dem och alla rushade in. Det var helt galet och folk överallt. Vi stod i kön för att betala i ca 2 h skulle jag tro. När vi köpt vad vi skulle på Target så åkte vi in till the mall som öppnade kl 00. Där var det om möjligt även mer människor och det var väldigt trångt inne på Hollister som var vårt första stop. Vi var ju såklart också tvugna att ta kort utanför affären med de manliga modellerna, en tradition som inte går att bryta. Vi åkte hem från the mall vid 2 och gick och la oss och sov i 5 h inne vi gick upp och åkte tillbaka. Efter ännu lite mer shopping så åkte vi till en diner och åt lunch och sedan fortsatte vi att shoppa. Jag och Tay var rätt så trötta den kvällen om man säger så:)
 
 
På lördagen så följde jag med Tay när hon skulle klippa sig och sedan åkte vi till Whole Foods som är en jättestor mataffär/restaurang som bara erbjuder organisk och ekologisk (är det samma sak?) mat. Hur mkt gott som helst och nyttig kände man sig med:) När jag kom hem till min familj så var det dags att julpynta. Tidigt för oss som är vana att klä granen dagen innan julafton men inte i America! Här har nästan alla hus nu julbelysning på sina hus och granar i vardagsrummen. Vår gran är den största jag någonsin sett (men i plast) och det bröjar bli riktigt mysigt med ljus och strumpor hängandes över den öppna spisen:) Jag njuter....
 
Just nu försöker jag att baka kanelbullar men det går inte så himla bra för min deg vill inte jäsa. Mina vänner i Spanish Club ville att jag skulle ha med mig något svenskt när det var min tur att ha med mig fika och detta var det första jag tänkte på. Men farmor, detta är svårare än vad jag trott och jag saknar dina perfekta underbara fantastiska bullar just nu. Förresten så tackar jag så mkt för det fina kortet och så undrar jag om mina vykort kom fram? Puss och kram allihoppa!!!
 
 
Our beautiful christmas tree!!
 
Mina nya julgranspynt som jag köpt här, den första i New Port och den andra i Yellowstone. Nu består min samling av hela 4 st pynt!!
 
 
 
 
 
 

Thanksgiving break

Det är så skönt att inte behöva gå upp på morgonen och gå runt i myskläder hela dagen lång. Jag har i princip inte gjort någonting så här i början på veckan vilket är rätt så underbart. Igår så gjorde jag lite ärenden innan jag spelade fotbollsmatch. De drog ihop några spelare från the JV team och gjorde ett inomhusfotbollslag som bara spelar en massa matcher i en serie för skojs skull. Dock är det lite annorlunda än den inomhusfotboll som jag är van vid för det är på konstgräs med en hockeyrink runt om så att man kan använda väggarna i spelet. Efter matchen så hämtade Taylor mig och vi åkte till Panda Express. Detta var mitt första besök på denna välkända kinsesiska/thailändska snabbmatskedja som alla här håller så varmt om hjärtat och visst blev även jag förälskad i deras orange chicken. Efter att de som jobbade där tvingat mig att smaka på alla deras olika rätter så åkte vi hem till Tay och såg på film hela kvällen.

Idag så har vi städat huset inför thanksgiving och de gäster som kommer och ska bo här. Nu sitter jag och väntar på att vår nästa match ska börja och sedan ikväll så ska jag hem till Lauren och baka paj.


En liten bild på min nya väggdekoration från The dollar store haha:)


“God gave us memories, that we might have June roses in the December of our lives”

 
Hej igen! Nu har jag äntligen Thanksgiving Break! Hela veckan har jag längtat efter detta för jag behöver ett lov att vila ut mig på. Fast med tanke på alla planer jag har för lovet så får vi väl se hur det går haha:) Eftersom det händer så mkt under veckan så har jag sällan tid att blogga vilket resulterar i sådana här superlånga veckoupdtaeringar. Inte så kul för er eller för mig så nu ska jag istället försöka göra korta och mer frekventa inlägg. vi får se hur det går...
 
Måndag och Tisdag
Okey, jag kommer inte ens ihåg vad jag gjorde dessa dagar vilket är lite läskigt. Dagarna flyter samman och när jag försöker tänka tillbaka på dem så kommer jag inte ihåg hur det var. Det är väl egentligen största andledningen till varför jag skriver här. Det och så klart för de där hemma som vill veta veta hur jag har det.  Detta blir liksom som en liten dagbok för mig. 
 
Onsdag
Vi gjorde Thanksgiving mat i min culinary class och sedan på kvällen så hade vi dance practice inför uppträdandet som vi skulle ha på lördagen. Hannah hade med sig små kalkoner:)
 
 
Torsdag
Vanlig dag i skolan utan något särskilt som hände tror jag...Efter skolan så var jag med Lauren och vi gjorde supergoda pumpkinbars som jag hade med mig till skolan på fredag och som var mycket uppskattade. Just nu under både halloween och thanksgiving så finns det pumpkin flavor på allt man kan tänka sig och bakverk med pumpa överallt.
 
Fredag
Vi gjorde ännu mer thanksgiving mat i culinary och jag bjöd på mina pumpkin bars. Efter skolan så var jag tvungen att skynda mig jättemkt för jag och Taylor skulle se Breaking Dawn Part 2 direkt efter skolan. Premiären hade varit natten innan tre dagar efter premiären i Sverige vilket var lite konstigt... Jag har ju såklart sett alla de andra filmerna och läst alla böckerna men aldrig riktigt sett mig själv som den där extrema fanet. Jag älskade böckerna men filmerna har jag inte tyckt om så där väldigt mycket förutom de delar då Jacob går utan tröja:P Så mina förhoppningar var väl inte så där väldigt höga inför den här sista filmen. Men den var riktigt bra! Jag tyckte om hur de filmade den och för en gångs skull så störde jag mig inte på varenda gång Bella öppnade munnen. Slutet var jättespännande och inte alls som i boken så jag vart både livrädd och superglad om vart annat. Men störst impakt på mig hade slutet när de visade en flashback på allt som hade hänt sedan första filmen. Det var så fint och känslosamt och jag bröjade så klart stor lipa. Glädjetårar rann nedför mina kinder och jag insåg att den här serien av filmer visst betydde något för mig och att jag var ledsen över att det nu var över.
 
Efter filmen så skulle jag hjälpa Taylor och hennes mamma med att catera och anordna en bröllops mottagning. Det var väldigt roligt och spännande att få se hur det gick till:)
 
 
Lördag
Gick upp 4.30 am för att göra mig i ordning för dansuoppvisningen. Vi åkte i samlad trupp in till stan till en liten arena där vi först skulle öva inför själva uppvisningen som var först på kvällen. Det var lite långtråkigt i början för vi var tvugna att sitta och vänta en del men det blev roligare ju längre dagen gick. Vi övade vårt nummer och såg på när alla andra gjorde sina. Jag tror nog att jag inte insett hur stort det här var eller hur många som var involverade. Det var en så kallad Youth Celebration med ca 9000 ungdomar som skulle uppträda med dans och sång inför the Prohpet.  Anledningen för firandet var att det idag faktiskt ska ske en så kallad rededication of the temple här i Boise. Jag kunde tyvärr inte följa med på det idag då jag inte har ett så kallat temple recomend som är ett bevis på att man är värdig nog att gå in i templet. Jag fick ju gå dit i förra veckan men nu när det är rededicated så kan inte vem som heslt komma in. men det gör inte så mycket för jag är bara glad att jag fick vara med igår. Vad jag heller nog inte kan förstå är hur stort det var att få se the Prophet. Det är tydligen a once in a life time opportunity och väldigt mäktigt och hedersfullt. Jag vet inte riktigt vad man skall jämföra det med... inte som att se stadsministern eller ens kungen för de enligt den mormonska tron så är han mannen närmast Gud. Kanske som påven då? jag vet inte... det ända jag vet är att till och med jag var förväntansfull och nervös inför att uppträda och se honom och jag hur länge har jag ens vetat om denna mans existens... 3 månader? Hela grejen var lite som en gothia cup invigning fast roligare. Alla ungdomar var så himla duktiga och numrena var väldigt bra och häftiga. Vår dans var en charleston och vi hade matchande halsband och fjädrar i håret. Våra kostymer var dock ingenting jämfört med andra grupper som hade hur coola och fina som heslt haha:)  Vi var där i ca 17 h skulle jag tro och efter att ha sovit ca 4 h natten innan så var jag ganska så utmattad när jag kom hem .
 
 
Mitt favorit nummer! De var sjömänn och soldater :)
 
Detta är The Prophet Thomas S Monson. Han är 75 år och faktiskt väldigt rolig.
 
Min fina bild med min fin fina lilla kamera (jag klagar inte men när man en gång har haft en systemkamera så är en vanlig digitalkamera inte lika bra)
Och så ni kan se vem han är....
 
Sabrina och Jessica!
 
Svenska flaggan var representerad! De hade en flagga för varje land där det finns ett tempel och tro det eller ej, det finns ett i Stockholm!
 
 
 
 

Farsdag

Så jag vet att det inte längre är farsdag för er där hemma men det hoppas jag inte gör något och att det funkar lika bra att läsa detta imorgon för er del. Grattis på farsdag pappa och även om du inte fika en söndagsmiddag á la farmor så hoppas jag att du hade en bra dag. Jag saknar dig otroligt mycket och att vara ifrån dig får mig att inse hur mycket jag verkligen uppskattar vad du gör för mig varje dag. Du finns alltid där för mig vare sig det gäller att hjälpa mig att plugga matte och lugna ner mig när jag bryter ihop för att jag verkligen inte förstår hur man löser f(f(g)-f(h)) eller under våra springturer då jag även där finner mig själv ibland något hysterisk över att jag inte faktiskt blev anfådd när jag skulle springa kilomertern under 4 minuter. Du finns alltid där för att trösta och lugna och kanske viktigast för att inse att världen faktiskt inte håller på att gå under. Jag behöver få bekräftelse för detta ibland (väldigt ofta). Även små saker som du gör och jag kanske inte alltid tänker så mycket på blir tydligare när du inte är här. När min dator krånglar så finns kan du inte komma in i mitt rum och lösa problemet bara genom din själva nrävaro som brukade vara fallet där hemma. När jag är ute och springer med min värdpappa så blir det aldrig riktigt någon utmaning och det är alltid jag som får hålla uppe farten. Sällan stannar vi också och läser kartor och han utsätter mig aldrig för  the embarrassment of att trippa på tårna  viftandes armarna på cykelbanan inför alla mina gamla klasskompisar. Jag saknar också pastagrytor på en spik, shoppingrundor på hemköp kl 21.55 och impulsköp av kameror och datorer efter timmar spenderade på Media Markt.
 
Jag älskar dig pappa och trots att det är otroligt jobbigt och svårt att vara ifrån dig så är jag oerhört tacksam för att jag får vara här. Ni uppfyllde min dröm och för det älskar jag er något enormt. Tack för att ni tror på mig och finns där för mig när jag berhöver er. Ni är bäst<3
 
 

Competition

Idag har varit en väldigt slapp dag och det har varit skönt för veckan var väldigt intensiv och aktiv för min del. Så idag har jag spenderat dagen med att catcha up med vänner där hemma och vänner här. Vissa av dem hade jag inte snackat med sedan jag åkte och det var svårt att veta vad man skulle berätta för min tid här har ¨gått så fort och när jag försöker att minnas saker som hände i början så är det bara helt luddigt. Så from now on så ska jag försöka att snacka med folk oftare och kortare för då tror jag att det blir lättare att hålla bra kontakt. Men det var völdigt mysigt att prata med er alla och ni ska veta att jag saknar er något otroligt. Så varför denna veckan har varit så intensiv var för att jag på tisdagen blev tillfrågad att agera modell för två tjejer som gör make up i the drama department på skolan. Som ni kanske vet så är Braxton min värdbror med i acting på skolan och det har gjort att jag har lärt känna en massa underbara människor som är involverade i detta som tex Lauren. I alla fall så skulle de i helgen ha en stor tävling där de tävlar i olika kategorier inom drama så som make up, costumes, rekvesita och såklart en massa olika skådespeleri kategorier. Så veckan tillbringades med att förebreda sig inför lördagen då vi kl 6 på morgonen samlades vid skolan för att tillsammans åka i en buss bort till skolan där tävlingen hölls. Det var skolor från hela distriktet som var där och det var fullt med liv hela dagen lång. På förmiddagen så skulle vi, jag och Abby och Danica tävla i make up. De hade tre timmar på sig att applicera sminket på mig och sedan skulle de redovisa inför tre st dommare. Jag var supernervös även om det inte var jag som tävlade för jag var liksom ändå en del av det hela då jag hängt med dem hela veckan och så. De är riktigt duktiga och jag såg absolut hemsk ut vilket som tur var var meningen. Det roliga var att jag nog aldrig haft så många som stirrat på mig och gett mig komplimanger som i går när jag gick runt med mitt supertuperade hår, öga täckt av en lupp och kugghjul som stack fram ur öppna sår. Jag skulle föreställa en galen vetenskapsman som sålt sin själ till djävulen från en ganska så okänd pjäs från en av Shakespears rivaler. Den resterande delen av dagen spenderade jag med att gå runt och titta på alla andra av skå¨despelarnas uppträdanden. De är alla så otroligt duktiga och när jag såg på Caleb, Daylan och Melissas uppträdande från musikalen Spring Awakening så grät både jag och Abby. Efter en dag av intensivt tävlande så vara alla 32 av oss som var där från Rocky väldigt nervösa när de skulle ropa ut vilka som gick vidare till state där de bästa från hela Idaho tävlar. Det hålls i Pocatello en stad ca 3 h härifrån och är i december någon gång. Alla var så spända och när vi fick reda på resultaten så blev det ett enda gråtkalas. Väldigt många av oss gick vidare och mitt team vann hela make up grejen! Jag blev så glad och det var definitivt värt att behöva spendera ca 2 h att kamma ut mitt hår! Vi åkte till en mega stor chinamats buffé för att fira allihoppa och sedan så somande jag nästan med en gång när jag kom hem:)
 
 
 

Election Day

Nu sitter jag i soffan och tittar på valvakan här. Jag måste väl erkänna att jag inte riktigt har hängt med på vad som hänt och ganska så väl lyckats undvika allt som har med valet att göra. Det är mycket pinsamt att erkänna att ni där hemma mycket troligt har en bättre inblick i situationen än jag har... Här i Idaho är majoriteten republikaner och Obama är inte så populär. Jag pratade med en 18 årig kille i min klass idag och frågade varför inte han röstade och då svarade han att det inte var någon idé för alla Idaho oavsett skulle med sina electoral votes rösta republikanskt. Mitt Romney är ju också LDS (mormon) vilket säkert också har en inverkan på människorna här då en väldigt stor del av populationen i Idaho är LDS. Just nu leder Romney och det hela verkar beror på vad Florida röstar om jag har förstått det rätt. Vi får helt enkelt se...

Sadie's

Så igår var jag på min allra första skoldans här i USA. Sadie Hawkins är en informell skoldans där klädseln är jeans och T-shirt och tjejerna frågar killarna. Jag gick tillsammans med min kompis Marcus i en grupp med bland annat Taylor en av mina bästa vänner här. Dansen var inte förrän kl 8 men vi hade en så kallad day date under dagen då vi åkte rullskridskor. Det var väldigt kul och om det inte hade varit för Hunters pojkvän så hade väl jag varit drottning på banan. Han måste ha spelat hockey eller något haha:) Efter det så åkte vi och tog foton på en massa olika ställen med hela gruppen. Sammanlagt var vi väl ca 12 personer skulle jag tro. Temat för dansen var super heroes så vi hade alla olika superhjälte t-shirts. Vi var superman. Efter att vi tagit en massa olika kort och våra ansikten började krampa av allt leende så drog vi vidare till Red Robin som är en restaurang där vi alla åt middag. Det var super gott och väldigt kul då vi var så många som var där. Vi kom till dansen ca kl 8.30. Det var kul där med men jag måste erkänna att det var lite mellanstadiedisco över det hela. Föräldrar som övervakade det hela och såg till att ingen grindade (en sorts form av inapropiate dansande som är förbjudet att göra). Musiken var för det mesta väldigt bra men ibland är det väl lite svårt att dansa till country haha:) Roligast var dock när alla dansade dansen till Cotton Eye Joe ( det var inte samma dans som vi lärde oss på camp vilket var väldigt confusing). Dansen var slut kl 11 och då var jag helt slut. Jag sov ca 12,5 h i natt och den där extra timmen som vi fick då vi bytte till vintertid var välbehövd haha:)
 
 
Och en bild på taylor och mig från Halloween. vi var väldigt uppfinningsrika och använde våra tröjor även då haha:)

RSS 2.0